I denna uppsats undersöks vilka möjligheter politiska organisationer har att delta på Eskilstunas kommunala gymnasieskolor. Särskild fokus ligger på hur skolorna hanterar eventuella önskemål om deltagande från främlingsfientliga organisationer. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med strategiskt utvalda personer på skolorna. Generellt kan konstateras att det finns en tendens att begränsa tillträdet till att endast gälla riksdagspartierna. Dessa har emellertid rika möjligheter att på olika sätt delta på skolorna och i skolornas undervisning.

 SammanfattningTitel: Styrning med målkonflikter i Kommunala organisationer Författare: Agneta EkelundHandledare: Marita BlomkvistNyckelord: Målstyrning, förskolor, otydliga mål, förvaltning, kommun.Problemformulering: Vilka styrmetoder använder Kommunala organisationer där det kan finnas konflikter mellan olika mål, och vad i styrningen skiljer mellan organisationer inom samma bransch? Teorier: Olika teorier tas upp som ligger till grund för den undersökning som valts att göras. De grundläggande teorierna som presenteras med denna uppsats är målformulering, målkonkurrens och styrmetod. De organisationer och mål som presenteras i denna uppsats är Halmstads kommun, Laholms kommun samt de nationella styrdokumenten för den svenska förskolan (Lpfö 98).Metod: För att undersöka om målkonflikter finns inom Kommunala organisationer har denna uppsats skrivits med en abduktiv ansats. Detta har gjorts genom att jag har samlat in kunskaper.

Den här uppsatsen belyser intraprenörskapet som styrform i kommunal sektor. I dagens Kommunala organisationer är styrformen nästan uteslutande budgetstyrning. Uppsatsen belyser ett relativt nytt sätt att styra den kommunala organisationen. Intraprenörskapet skapar nya förutsättningar för både individ och organisation, därför har intresset kring intraprenörskap höjts de senaste åren. Syftet med studien är att beskriva hur intraprenörskap kan införas och hur det kan påverka agerandet i kommunal verksamhet.

Syftet med denna uppsats var att belysa kommunala bolags användning av sponsring av idrott. Valet att undersöka kommunala bolags sponsring av idrott baserades på bristen av tidigare forskning inom detta område samt våra personliga intressen. För att besvara syftet skrevs tre forskningsfrågor. Skellefteå Kraft valdes som fallstudieobjekt där det genomfördes tre intervjuer. Resultatet från denna studie visade att kommunala bolag använde sponsring av idrott främst som ett kommunikationsverktyg för att skapa medvetenhet kring varumärket och erhålla goodwill.

Den kommunala revisionen har som uppgift att granska den kommunala verksamheten. Uppdraget att granska kommunens verksamhet är stor. En kommun kan bestå av en mängd olika nämnder, bolag och styrelser och alla är föremål för den granskning som den kommunala revisionen har som sin uppgift. Omfattningen på uppdraget innebär att inte allt som sker i kommunen kan granskas och därför krävs det prioriteringar från den kommunala revisionens sida. Syftet med denna uppsats var att ta reda på vilka faktorer som påverkar den kommunala revisionens prioriteringar.

Skollagen säger att gymnasieskolans grundläggande yrkesutbildningar ska utgöra en bas för en framtida nationell, regional och lokal kompetensförsörjning. Skolinspektionens kvalitetsgranskning från år 2011 av gymnasieskolor i Sverige har tydliggjort kvalitetsbrister i samverkan mellan skola och arbetsliv. I förhållande till denna problematik har vi studerat Ystad kommuns förvaltningar Social Omsorg, Samhällsbyggnad och Kultur- och utbildning samt den kommunala gymnasieskolan med syftet att studera arbetssätt och organisation kring praktikverksamhet. Frågeställningarna rör hur arbetssätt och organisation ser ut i de respektive förvaltningarna samt den kommunala gymnasieskolan. Ystad kommun som helhet samt den kommunala gymnasieskolan är byråkratiska organisationer vars uppgift enligt den rationalistiska organisationsteorin är att uppfylla de för organisationerna i förväg satta målen.

Sverige brukar ofta betraktas som ett av världens minst korrupta länder. På senare år har det dock uppdagats flera korruptionsskandaler i Sverige på lokal nivå som fått stor medial uppmärksamhet. Särskilt stort massmedialt utrymme har Sveriges näststörsta stad Göteborg fått som skämtsamt kallats för Muteborg. Efter de många korruptionsskandalerna som uppdagats i Göteborg gavs granskningskommissionen i uppgift att utreda vilka orsaker som orsakat de korrupta förhållandena. Granskningskommissionens slutsatser möttes av kritik från korruptionsforskare som dock menade att granskningskommissionens rapport pekade på en viktig aspekt.

I min studie har jag undersökt hur strömmande media (video) används på Umeå kommuns webbsida. Dessutom har jag analyserat och jämfört hur sex kommuner i Sverige använder rörliga bilder på sina kommunala hemsidor. De sex kommuner som jag har valt att studera har som gemensamt drag att samtliga sänder respektive kommunfullmäktige live med hjälp av strömmande video. Slutligen diskuterar jag orsaken till att kommunala hemsidor använder strömmande media i liten skala och drar några slutsatser som relaterar möjligheter och hinder i användning av strömmande media på kommunala hemsidor..

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Införandet av ett IT-system är en socioteknisk förändring som ställer många krav på en orga-nisation om det ska betraktas som framgångsrikt. Det finns utmaningar av både teknisk, social och organisatorisk karaktär. I beskrivningar av lyckade systeminföranden framträder ofta fak-torer som påverkade införandets framgång. Syftet med uppsatsen är att få kunskap om dessa faktorer och hur de kan påverka systeminföranden i Kommunala organisationer. I detta arbete identifieras dessa faktorer som kallas framgångsfaktorer i teori och genom studier av verkliga omständigheter i organisationer.

Den kommunala revisionen har som uppgift att granska den kommunala verksamheten. Uppdraget att granska kommunens verksamhet är stor. En kommun kan bestå av en mängd olika nämnder, bolag och styrelser och alla är föremål för den granskning som den kommunala revisionen har som sin uppgift. Omfattningen på uppdraget innebär att inte allt som sker i kommunen kan granskas och därför krävs det prioriteringar från den kommunala revisionens sida. Syftet med denna uppsats var att ta reda på vilka faktorer som påverkar den kommunala revisionens prioriteringar.

Syftet med denna uppsats är att beskriva militärmusiken och den kommunala musikskolans framväxt dels på ett nationellt och dels på ett lokalt plan och hur dessa verksamheters vägar har korsats. Frågeställningarna är om militärmusiken har påverkat den kommunala musikskolans utveckling och om så är fallet vilka faktorer som har påverkat detta. Jag stöder mina antaganden på den tyske social- och personlighetspsykologen Kurt Lewins kraftfältsteori och ser de bägge verksamheterna som två fält. Det var svårt att hitta källor till detta arbete och jag har därför använt mig av två intervjuer i kombination med litteratur och arkivmaterial för att få svar på mina frågor. Det visar sig att många av de anställda militärmusikerna initialt tog timlärarjobb på kommunala musikskolan och därigenom påverkade utvecklingen positivt genom att ta med sig sin kompetens därifrån..

Denna uppsats gör ett försök att skildra hur tre kommuner förhåller sig tillidrottsföreningars roll i det kommunala livet. Uppsatsen behandlar deförväntningar som de kommunala bidragen väntas generera för samhället, genomatt sätta fokusen på den bakomliggande policyn. Vidare försöker uppsatsen utrönaom det finns en gemensam syn på föreningarnas funktion i kommunerna.Detta görs utifrån en teori om hur idrottsföreningar vinner sin legitimitet tilloffentliga resurser.Studien har innefattat en komparation av tre kommuner, Lund, Landskronaoch Staffanstorp. I vardera kommun har även tre innebandyföreningars syn på sinroll undersökts..

Syftet är att redogöra för målsättningen med SKYREV, redogöra för ett antal certifierade och icke certifierade revisorers erfarenheter av certifieringen och diskutera vad certifieringen har för möjliga betydelser för den framtida kommunala revisionen. Detta görs genom att primärdata samlas in genom personliga intervjuer med sex respondenter. Respondenterna består av en certifierad kommunal revisor och en icke certifierad kommunal revisor i varje utvald kommun.Teorierna som används i arbetet är agentteorin och intellektuellt kapital.Empirin utgörs av respondenternas uttalande om SKYREV och den kommunala revisionen och som presenteras kommunvis. Resultatet är att SKYREV genom sin certifiering har utvecklat en professionalism och gett en kvalitetsstämpel på den kommunala revisionen som därmed höjt revisorernas kompetens. Det har skapats en identítet genom SKYREV som sätter prägel på den kommunala revisionen och på de kommunala revisorerna..

Denna uppsats handlar om utveckling av kommunala e-tjänster inom begreppet e-Government. Syftet är att belysa orsaker till att två likvärdiga offentliga organisationer befinner sig på olika nivåer i förändringsprocessen. Den teoretiska bakgrunden till undersökningen är främst förändringsfaktorer ur Deloittes förändringsprocess. Hänsyn tas också till kriterier ur 24-timmarstrappan. Uppsatsen leder till slutsatser som visar att enskilda offentliga organisationers ledning har en nyckelroll i förändringen mot e-Government, att det finns fördelar om förändringen inledningsvis sker småskaligt.